fredag 9 augusti 2013

Typisk vilodag

Fredag är vilodag. Det innebär att jag bara kör mina mjuka rehabövningar och ingen ansträngande styrketräning eller cykling - ingenting som ger puls eller kan få mig att svettas. Däremot är det inget problem alls att som idag ta en timmes helkroppsmassage efter lunch.

Jag äter nog lite mindre på vilodagar, men det är inget jag reglerar medvetet utan det sker automatiskt av att jag inte pressar i mig mjölk eftersom det inte finns någon träning att dricka mjölk efter.

Fasta till kl 12:30 ca
Lunch: 368g kalkonköttbullar och Ćevapčići från Ingelsta med rårörda lingon och smörgåsgurka. De jugoslaviska färsrullarna var faktiskt snäppet saftigare och godare än bullarna.
Mellanmål: 1 Magnum mini, ett litet äpple

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Träna effektivt; minimalt för maximala resultat

Det här är en träningsblogg (men även finans, teknologi, futurism, filosofi och life hacking). Jag lyfter skivstänger varannan dag, inte alltid utan alkohol fortfarande rusande genom ådrorna. Efteråt dricker jag en liter mjölk. Inga dyra tillskott som ändå inte fungerar.

Jag kör få och enkla övningar, alltid med fria vikter. Jag tror på att träna mindre än alla andra, men smart, och på att njuta av all mat jag tycker om. Cardio är begränsad till 3-4h hundpromenad om dagen samt 15 minuter på löpbandet varannan dag.

Basen i min träning är något som liknar 5x5 i knäböj, marklyft och bänkpress, men jag kompletterar med lite fler och lättare i t.ex. militärpress, dips, rodd och chin-ups.

Mina stats: 44 år, 90kg, 183cm, 140kg bänkpress, 180kg (och 5x170), 155kg knäböj.

Utnyttja "Resurserna" här intill för inspiration. Själva bloggen nedan är annars bara en träningsdagbok samt lite filosoferande om hur man blir en bättre människa.

MOTTO 1: Aldrig kötta - Work smarter, not harder
MOTTO 2: Alltid vila - Träna kort och effektivt 1%, vila 99%
MOTTO 3: Cardio valfritt - Det behövs inte för deff, men en del gillar det. Hoppa över cardio och PW om du tycker att det är tråkigt.

TOO WEIRD TO LIVE, TOO RARE TO DIE