söndag 30 november 2014

Recension av Predestination

Jag ägnade helgen åt köldbehandling av låret samt vila. Jag har sett några filmer medan jag vilat, vilka tyvärr inte var så upphetsande (Salvation med Mads Mikkelsen, Persbrand och Eva Green samt Predestination med Ethan Hawke)

OBS, spoiler. Jag kommer berätta hela handlingen i denna tidsparadoxfilm med Ethan Hawke.
Första dryga timmen var just det, dryg. Sen tog storyn fart och 3/10 steg till 8/10 på 15 minuter. Sedan dalade det lite igen. Tyvärr blev helheten inget jag kan rekommendera, typ 5/10 eller en stark 2:a av 5.

Hela storyn: en tidsresebyrådirektör manipulerar för att skapa en Unabombare som sporrar byrån och de anställda att bli bättre.

Unabombaren visar sig vara byråns bäste agent som jagat honom (sig själv) hela sin karriär, men blivit lite halvtokig av alla tidsresor.

Agenten (och bombmannen) är samtidigt sin egen dotter (!) som föddes efter att hon (!) träffat sig själv efter en ofrivillig könsoperation (direktören som ordnade förstås) vilken möjliggjordes av en ärftlig tvåkönthet (dold inombords och framkom vid födseln/kejsarsnittet).

Det nyfödda barnet stals från sjukhuset och lämnades anonymt på ett barnhem. Hon växte upp till att bli sin egen mamma och pappa samt agenten som stal henne själv och senare till att bli bombaren som sporrade henne att bli en superagent.

I slutet spårade hon/han upp sitt äldre jag som var bombmannen och sköt honom. Oklart om den avrättningen bidrog till att han blev lite störd och utvecklades till Unabombare i syfte att rädda desto flera. Bombmannen hade i alla fall bevis på att alla dåd hade avstyrt katastrofer och räddat många fler liv än han skördat.

Bra tidsparadox men tyvärr för seg första timme.

2 kommentarer:

  1. Jag vet! Fascinerande, men tyvärr lite dålig regissör. Kunde varit fantastiskt men blev en stark 2:a i betyg av 5 möjliga.

    Här är hela handlingen lite tydligare:

    Ett nyfött barn, en flicka (Jane), kidnappas från ett sjukhus och lämnas anonymt på ett barnhem.
    Hon växer upp, träffar en kille (John) och blir gravid. I samband med födseln (kejsarsnitt) upptäcks att hon även har manliga könsorgan dolda invärtes.

    Skadorna vid kejsarsnittet gör att läkaren tar beslutet att operera om henne till man. Efter ett antal år när han (hon) förlikat sig med könsbytet samt gått igenom en andra pubertet och blivit rekryterad som tidsreseagent av en av tidsbyråns bästa åker han (numera John) tillbaka i tiden, blir kär i sitt kvinnliga yngre jag (Jane) och skaffar barn.

    Barnet kidnappas av den äldre tidsreseagenten som sedan åker tillbaka i tiden och lämnar barnet anonymt på ett barnhem men med en namnlapp (Jane). Yep, barnet är både sin egen mamma och sin egen pappa.
    Med tiden blir han (hon) byråns bäste agent och inser att han måste kidnappa sitt eget barn för att ens finnas till. Han genomför kidnappningen. Den äldre agenten är alltså han (hon) själv och därmed sätter igång hela cykeln med tidsparadoxer.

    Genom hela filmen jagas en tidsskurk som genomför en massa till synes slumpmässiga bombdåd.
    Chefen på tidsbyrån gör allt för att öka byråns effektivitet och få fram så bra agenter som möjligt för att sätta dit bombmannen. Chefen är den som rekryterar Jane från början. Chefen t.o.m. anser att tidsskurken för något positivt med sig som motiverat alla att bli desto bättre på tidsväkteriet. Chefen tillåter t.o.m. Jane (senare John) att göra fler tidshopp än rekommenderat, trots de psykologiska riskerna, för att till slut få fast tidsskurken/bombmannen.

    Mot slutet visar John vissa tecken på att bli lite halvtokig, men är som sagt byråns bäste och har räddat massor med liv. Han lyckas t.o.m. spåra upp bombmannen som -surprise- visar sig vara en äldre och heltokig version av honom själv. Bombmannen (dvs Jane/John) har en bevispärm med framtida tidningsklipp på alla stora olyckor han avstyrt genom sina bombdåd. 1000-tals oskyldiga har offrats för att rädda miljontals...

    Han skjuter ändå sitt äldre jag, men hinner precis innan det varnas för att detta kallblodiga mord för att rädda oskyldiga är exakt vad som kommer starta cykeln med bombdåd (för att rädda oskyldiga). Dessutom var precis alltihop orkestrerat av tidsbyråchefen från början till slut.

    SvaraRadera

Träna effektivt; minimalt för maximala resultat

Det här är en träningsblogg (men även finans, teknologi, futurism, filosofi och life hacking). Jag lyfter skivstänger varannan dag, inte alltid utan alkohol fortfarande rusande genom ådrorna. Efteråt dricker jag en liter mjölk. Inga dyra tillskott som ändå inte fungerar.

Jag kör få och enkla övningar, alltid med fria vikter. Jag tror på att träna mindre än alla andra, men smart, och på att njuta av all mat jag tycker om. Cardio är begränsad till 3-4h hundpromenad om dagen samt 15 minuter på löpbandet varannan dag.

Basen i min träning är något som liknar 5x5 i knäböj, marklyft och bänkpress, men jag kompletterar med lite fler och lättare i t.ex. militärpress, dips, rodd och chin-ups.

Mina stats: 44 år, 90kg, 183cm, 140kg bänkpress, 180kg (och 5x170), 155kg knäböj.

Utnyttja "Resurserna" här intill för inspiration. Själva bloggen nedan är annars bara en träningsdagbok samt lite filosoferande om hur man blir en bättre människa.

MOTTO 1: Aldrig kötta - Work smarter, not harder
MOTTO 2: Alltid vila - Träna kort och effektivt 1%, vila 99%
MOTTO 3: Cardio valfritt - Det behövs inte för deff, men en del gillar det. Hoppa över cardio och PW om du tycker att det är tråkigt.

TOO WEIRD TO LIVE, TOO RARE TO DIE