söndag 22 mars 2015

Bakfylleträning är också träning - inte minst mentalt

Redan halv två i natt (i morse alltså) gav jag upp utgången som inleddes 17:45 med en stänkare lagrad rom från Appleton, Jamaica.

Då hade jag blevat nekad inträde på två uteställen med hänvisning till min grad av berusning (mina två kompanjoner, bl.a. den redige Ludvig på Start Gaining Momentum och Bitcoinhandlaren Sebastian, uttryckte spontant sin förvåning till entrévärdarna, för jag var som vanligt inte så himla full - jag bara ser sån ut).

Nåja, jag utmanade min flexitarianism med en 150g hamburgare från Stureplansgrillen och kom i säng vid tvåtiden.

Funny story: Jag hade via Facebook bjudit in 218 personer till min lördags-AW. 12 st tackade ja och 15 kanske. Av dessa 27 dök endast 1 (en) upp och det först vid 10-tiden, dvs när jag suttit där i fyra timmar. Några som inte fått inbjudan kom emellertid förbi så vi blev trots allt några stycken runt bordet, men kanske inte riktigt som förväntat. Nåja, jag hade lika gärna kunnat sitta med bara Patricia och resten var mer på skoj, men varför tacka ja/kanske om man inte tänker komma?

Sen vaknade jag av att sambo och hund hade försvunnit på morgonpromenad och jag mådde så här:


Jag hade lovat (hotat) mig själv med att se Gudfadern (del I) nästa gång jag var bakfull och ändå inte kunde göra något vettigt, så mellan kl 10 och 13 gjorde jag precis det.

Spoiler: filmen inleds med ett långt bröllop där den gamla, trötta, gudfadern (ledare för en av fem maffiafamiljer i New York) tar emot förfrågningar om olika tjänster, som att misshandla någon som slagit en tjej eller sätta press på en filmproducent att ge någon en eftertraktad filmroll. Filmproducenten vägrar rätta in sig, varför hans fina avelshäst dödas och han vaknar upp med hästens huvud i sängen.

Hela storyn byggs sedan upp kring en förfrågan från en av familjerna om hjälp med finansiering och kontroll av poliser och politiker avseende en ny affärsverksamhet. Eftersom det gäller knarkhandel säger gudfadern, Don Corleone, nej. Det leder till krig mellan maffiafamiljerna. Den första som dödas är en av Corleones närmaste män, Luca Brasi. Meddelandet om hans död skickas i form av två fiskar (som han då ska förstås sova med).

Don Corleone dör i hjärtattack och en av hans söner, Michael, tar över som familjens ledare. Michael dödar alla andra familjeledare och gör sig sedan självsäkert bekväm på sin "tron" i väntan på uppföljaren Gudfadern II. End of story.

Problemen med filmen är:

1. Alldeles för långsamma klipp
2. Samma musik genom hela filmen
3. Alla skådespelare spelar över som på teater - särskilt Corleone själv med sina klia-sig-i-ansiktet-ticks och jag-leker-ondskefullöt-med-med-en-katt
4. Storyn är ganska tunn och platt och de dramaturgiska greppen förlegade (t.ex. scenen då Michael ska hämta en pistol som listigt gömts i förväg bakom toalettens vattenbehållare och dröjer lite med att skjuta sina offer)
5. Det är inga filmstjärnor med i filmen

Ronja var inte heller imponerad:

Efter filmen bastade jag och lyckades därmed bli lagom darrig inför dagens gympass kl 15... Yep, som en klocka genomförde jag förstås det planerade passet. En vana är en vana och jag tränar helt enkelt varannan dag.

Uppvärmningen på 17 km/h på löpbandet var inte najs. Jag kom nog upp i maxpuls och jag liksom vinglade från sida till sida på löpbandet.

När jag började knäböja sprutade svetten i framför allt ansiktet och lagom till övergången till marklyft insåg jag att jag börjat lukta konstigt. Bakfylla, felaktig vätskebalans (jag vägde 2,5kg mindre på morgonen än igår och dessutom bastade efter det innan träningen) och minimalt med mat hade lagt grunden för lite speciella processer i kroppen.

Som vanligt, trots motvind genomförde jag passet minst som planerat:

Löpband 5 min 10-17 km/h
Squat: 20,40,60,80, 105kg * 4,4,4,4,4,4 (6*4*81% när planen egentligen var 6*3)
Marklyft: 20,60,80,100,120, 145kg *4,4,4,4,4,4 (83% av det rekord 1RM jag satte när jag skadade hamstringen i november. Även om jag inte vågar lyfta mer än så här nu, betyder det enligt Styrkelabbet att jag borde kunna skapa grund för nytt 1RM bara av att mata 4:or på ungefär den här vikten i några månader)
Press: 20,30,30,40, 50kg *10,10,10
Dips +21kg: 8,8,8
Mage: 20+20+20 medley
Rörlighet: squat, höftböjare, axlar, säte,bröstrygg,hamstring

Sen mådde jag riktigt illa och satt i omklädningsrummet ett tag och grimaserade och flåsade med öppen mun och äcklad min.

Man vet förresten att man har alkohol kvar i blodet när det inte känns som några problem att göra och filma detta:

6 kommentarer:

  1. Men vad fånigt att tacka ja, och sedan inte dyka upp! Vad upprörd jag blir!

    Och min logik är obestridlig! Förutsatt att du greppar stången symmetriskt, och behåller den horisontell så BLIR DET 40 kg att pressa med en hand! Basta!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fan. Min logik är även felaktig. Jag fick för mig att stångens (bara stångens) tyngdpunkt av någon anledning skulle vara vid handen, men den är ju snarare ca 40 cm till vänster från handen. Då slipper man dra 10 kg med vänster hand, och måtte jävulen ta mig. Det här var ju pinsamt.

      Radera
    2. He he, ja det finns ju tom ett (brett) sätt att hålla symmetriskt där man inte behöver dra någonting alls med vänstern. Du kan dock vara lugn, jag ska inte berätta för maxlab IV att en del av hållfasthetsberäkningarna kan vara utförda av en köttskalle.

      Jag kan t.o.m. tänka mig att radera kommentarerna här

      Radera
    3. Världen skall känna mig som den jag var. Däremot utgår jag från att du inte höll fuskigt.

      Radera
    4. Självklart höll jag inte fuskigt. Det kan verifieras i videon (i spegeln). För att ge dig lite (ehuru minimalt) rätt så höll jag som vanligt båda händerna så att lillfingrarna är ca fem cm innanför ringarna.

      Radera
  2. Did you consider exchanging with the ultimate Bitcoin exchange company: YoBit.

    SvaraRadera

Träna effektivt; minimalt för maximala resultat

Det här är en träningsblogg (men även finans, teknologi, futurism, filosofi och life hacking). Jag lyfter skivstänger varannan dag, inte alltid utan alkohol fortfarande rusande genom ådrorna. Efteråt dricker jag en liter mjölk. Inga dyra tillskott som ändå inte fungerar.

Jag kör få och enkla övningar, alltid med fria vikter. Jag tror på att träna mindre än alla andra, men smart, och på att njuta av all mat jag tycker om. Cardio är begränsad till 3-4h hundpromenad om dagen samt 15 minuter på löpbandet varannan dag.

Basen i min träning är något som liknar 5x5 i knäböj, marklyft och bänkpress, men jag kompletterar med lite fler och lättare i t.ex. militärpress, dips, rodd och chin-ups.

Mina stats: 44 år, 90kg, 183cm, 140kg bänkpress, 180kg (och 5x170), 155kg knäböj.

Utnyttja "Resurserna" här intill för inspiration. Själva bloggen nedan är annars bara en träningsdagbok samt lite filosoferande om hur man blir en bättre människa.

MOTTO 1: Aldrig kötta - Work smarter, not harder
MOTTO 2: Alltid vila - Träna kort och effektivt 1%, vila 99%
MOTTO 3: Cardio valfritt - Det behövs inte för deff, men en del gillar det. Hoppa över cardio och PW om du tycker att det är tråkigt.

TOO WEIRD TO LIVE, TOO RARE TO DIE