måndag 16 mars 2015

Mark på 142.5kg, uppvärmning på 16 km/h... sakta, sakta tar jag mig framåt

LYCKA

Vägen till lycka sammanfattad (enligt boken The Sweet Spot av Christine Carter som går igenom den senaste lyckoforskningen ):

Skjut upp saker till imorgon, ta en timmes paus från "jobbgrejer" flera gånger om dagen, prata med någon, lek aktivt (mer än du tittar på TV).

Från annat håll brukar även rekommenderas att göra saker man är bra på, att tänka eller uttrycka tacksamhet samt mina egna favoriter: "lära sig något nytt" och "göra något man är rädd för".

En annan genväg är att klappa ett djur.

Patricia fotade mig i förrgår morse
när jag tog en morgonlur med Ronja


Hur kan man vara hundrädd?
Det är som att vara rädd för kuddar
eller använda sissy pad/hip-thruster-kudde
när man knäböjer
#DoYouEvenLift

REHAB

Törs jag skriva att rehabben närmar sig slutet? Förra gången sammanföll det med ett rejält bakslag.

Ja, det är klart att jag gör. Skrivandet har exakt noll påverkan på vad som sen händer med hamstern.

Den 29 november satte jag först nytt PB i mark. Sen höjdejag 2.5kg (till 175kg) för ytterligare ett PB och "hade" vikten, men då brast vänster hamster. För den som inte hängt med så beror det i grunden på att halva skinksnöret är bortklippt för att användas som material i knät istället för ett avslitet korsband. Tydligen var inte hamstern 100% återställd efter operationen. Jag var för ivrig med PB helt enkelt.

Jag rehabbade noga i 7 veckor, men den 23 januari slet jag upp skadan igen, denna gång på 135kg, vilket var riktigt nedslående. Passet innan körde jag t.ex. 3x12 på 125kg så jag var övertygad om att jag skulle hålla för 135kg.

Idag, 7 1/2 vecka efter senaste missödet, vågade jag öka från en tia på 140kg (förra passet) till 3x5 på 142.5kg. Jag är därmed på gång och förbi det senaste taket på 135kg. Jag är emellertid riktigt rädd när jag lyfter, för de tidigare skadorna har kommit helt utan förvarning.

På uppvärmningen har jag sprungit 5 minuter på 16 km/h de senaste passen. Räknas jag som löpare då? 17,5 minuter i veckan blir det ju på löpbandet - i rätt bra tempo om jag får säga det själv.

Lätt squat idag, där de sex arbetsseten avhandlades på 10 minuter. Tre set mark tog 6 minuter, fyra set press 7 minuter, 4 set viktade (+26kg) dips 6 minuter och två set cable crunches för magen tog 3 minuter.

Löpband 16 km/h *5 min
Squat: 20,40,60,80, 105kg (81%) *3,3,3,3,3,3
Mark: 20,60,100,120, 142.5kg *5,5,5
Press: 20,30,40,50, 57.5kg *5,5,5,5 (går ej att höja till 60kg nästa gång, om ska fortsätta vara komplementövning utan pos fail)
Dips +26kg: 5,5,5,5 (komplementövning på bänkfria dagar, ska ej köras till positive failure utan ska finnas 1-2 reps över i varje set)
Mage, cable crunches: 50kg *25,20

1 kommentar:

Träna effektivt; minimalt för maximala resultat

Det här är en träningsblogg (men även finans, teknologi, futurism, filosofi och life hacking). Jag lyfter skivstänger varannan dag, inte alltid utan alkohol fortfarande rusande genom ådrorna. Efteråt dricker jag en liter mjölk. Inga dyra tillskott som ändå inte fungerar.

Jag kör få och enkla övningar, alltid med fria vikter. Jag tror på att träna mindre än alla andra, men smart, och på att njuta av all mat jag tycker om. Cardio är begränsad till 3-4h hundpromenad om dagen samt 15 minuter på löpbandet varannan dag.

Basen i min träning är något som liknar 5x5 i knäböj, marklyft och bänkpress, men jag kompletterar med lite fler och lättare i t.ex. militärpress, dips, rodd och chin-ups.

Mina stats: 44 år, 90kg, 183cm, 140kg bänkpress, 180kg (och 5x170), 155kg knäböj.

Utnyttja "Resurserna" här intill för inspiration. Själva bloggen nedan är annars bara en träningsdagbok samt lite filosoferande om hur man blir en bättre människa.

MOTTO 1: Aldrig kötta - Work smarter, not harder
MOTTO 2: Alltid vila - Träna kort och effektivt 1%, vila 99%
MOTTO 3: Cardio valfritt - Det behövs inte för deff, men en del gillar det. Hoppa över cardio och PW om du tycker att det är tråkigt.

TOO WEIRD TO LIVE, TOO RARE TO DIE